UD7.1
Bhaddiya der Zwerg (1)
Paṭhamalakuṇḍakabhaddiyasutta
So habe ich es gehört: Einmal hielt sich der Buddha bei Sāvatthī in Jetas Wäldchen auf, dem Kloster des Anāthapiṇḍika. Da nun leitete der Ehrwürdige Sāriputta den Ehrwürdigen Bhaddiya den Zwerg mit einem Dhammavortrag auf vielerlei Art an, ermunterte, begeisterte und erhob ihn.
Als er so unterwiesen wurde, wurde Bhaddiyas Geist durch Nicht-Ergreifen von den Befleckungen befreit.
Der Buddha sah, dass Bhaddiya befreit war.
Und da er diese Sache verstand, drückte der Buddha bei dieser Gelegenheit dieses innige Gefühl aus:
„Nach oben, unten, in jeder Hinsicht frei, keine Betrachtung: ‚Das bin ich‘. Da er so befreit ist, hat er die Flut überquert, die zuvor nicht überquert war, und wird nicht wiedergeboren.“
So I have heard. At one time the Buddha was staying near Sāvatthī in Jeta’s Grove, Anāthapiṇḍika’s monastery. Now at that time Venerable Sāriputta was educating, encouraging, firing up, and inspiring Venerable Bhaddiya the Dwarf in many ways with a Dhamma talk.
Then after being taught like this Bhaddiya’s mind was freed from defilements by not grasping.
The Buddha saw what had happened.
Then, understanding this matter, on that occasion the Buddha expressed this heartfelt sentiment:
“Above, below, everywhere free, not contemplating ‘I am this’. Freed like this, he has crossed the flood not crossed before, so as to not be reborn.”
Evaṁ me sutaṁ— ekaṁ samayaṁ bhagavā sāvatthiyaṁ viharati jetavane anāthapiṇḍikassa ārāme. Tena kho pana samayena āyasmā sāriputto āyasmantaṁ lakuṇḍakabhaddiyaṁ anekapariyāyena dhammiyā kathāya sandasseti samādapeti samuttejeti sampahaṁseti.
Atha kho āyasmato lakuṇḍakabhaddiyassa āyasmatā sāriputtena anekapariyāyena dhammiyā kathāya sandassiyamānassa samādapiyamānassa samuttejiyamānassa sampahaṁsiyamānassa anupādāya āsavehi cittaṁ vimucci.
Addasā kho bhagavā āyasmantaṁ lakuṇḍakabhaddiyaṁ āyasmatā sāriputtena anekapariyāyena dhammiyā kathāya sandassiyamānaṁ samādapiyamānaṁ samuttejiyamānaṁ sampahaṁsiyamānaṁ anupādāya āsavehi cittaṁ vimuttaṁ.
Atha kho bhagavā etamatthaṁ viditvā tāyaṁ velāyaṁ imaṁ udānaṁ udānesi:
“Uddhaṁ adho sabbadhi vippamutto, Ayaṁhamasmīti anānupassī; Evaṁ vimutto udatāri oghaṁ, Atiṇṇapubbaṁ apunabbhavāyā”ti.