AN3.80
8. Das Kapitel mit Ānanda
8. Ānandavagga
Kleiner
Da ging der Ehrwürdige Ānanda zum Buddha, verbeugte sich, setzte sich zur Seite hin und sagte zu ihm:
„Herr, ich habe unter den Augen des Buddha gehört und gelernt: ‚Ānanda, der Buddha Sikhī hatte einen Schüler namens Abhibhū. Der konnte in der Brahmāwelt stehen und seine Stimme durch die ganze Galaxie erschallen lassen.‘ Ich möchte wissen, wie weit ein Gesegneter, ein Vollendeter, ein vollkommen erwachter Buddha seine Stimme erschallen lassen kann?“
„Er war ein Schüler, Ānanda. Klargewordene sind ohne Grenzen.“
Zum zweiten Mal …
Zum dritten Mal sagte Ānanda zum Buddha: „… Ich möchte wissen, wie weit ein Gesegneter, ein Vollendeter, ein vollkommen erwachter Buddha seine Stimme erschallen lassen kann?“
„Ānanda, hast du von einem tausendfachen kleineren Weltsystem gehört, von einer Galaxie?“
„Jetzt ist die Zeit, Gesegneter! Jetzt ist die Zeit, Heiliger! Der Buddha spreche bitte. Die Mönche und Nonnen werden zuhören und es behalten.“
„Also dann, Ānanda, hör zu und gebrauche den Geist gut, ich werde sprechen.“
„Ja, Herr“, antwortete Ānanda. Der Buddha sagte:
„Ānanda, eine Galaxie erstreckt sich tausendmal so weit wie Mond und Sonne ihre Bahn ziehen und wie die Leuchtenden die Himmelsrichtungen erhellen. In dieser Galaxie gibt es tausend Monde, tausend Sonnen, tausend Sinerus, Könige der Berge, tausend Länder des Rosenapfelbaums, tausend Länder westlich von Godāvarī, tausend Länder nördlich von Kuru, tausend Länder östlich von Videha, tausendmal vier Weltmeere, tausendmal vier große Könige, tausend Bereiche der Götter der vier großen Könige, tausend Bereiche der Götter der Dreiunddreißig, der Yama-Götter, der freudvollen Götter, der Götter, die das Erschaffen lieben, der Götter, die über das herrschen, was andere erschaffen, und tausend Brahmāwelten. Das nennt man ein tausendfaches kleineres Weltsystem, eine ‚Galaxie‘.
Ein Weltsystem, das sich über tausend Galaxien erstreckt, nennt man ein millionenfaches mittleres Weltsystem, einen ‚Galaxienhaufen‘.
Ein Weltsystem, das sich über tausend Galaxienhaufen erstreckt, nennt man ein milliardenfaches großes Weltsystem, einen ‚Riesengalaxienhaufen‘.
Wenn er wollte, Ānanda, könnte ein Klargewordener seine Stimme durch einen Riesengalaxienhaufen erschallen lassen oder so weit er wollte.“
„Aber wie würde der Buddha seine Stimme so weit erschallen lassen?“
„Zuerst, Ānanda, würde ein Klargewordener den Riesengalaxienhaufen mit Licht füllen. Wenn die Lebewesen das Licht sähen, würde er seinen Ruf hervorbringen, sodass sie den Ton hören würden. So könnte ein Klargewordener seine Stimme durch einen Riesengalaxienhaufen erschallen lassen oder so weit er wollte.“
Darauf sagte der Ehrwürdige Ānanda zum Ehrwürdigen Udāyī: „Ich habe Glück, so großes Glück, dass ich einen Lehrer habe, der solche Macht und Stärke besitzt!“
Und der Ehrwürdige Udāyī entgegnete dem Ehrwürdigen Ānanda: „Was hast du davon, geehrter Ānanda, dass dein Lehrer solche Macht und Stärke besitzt?“
Darauf sagte der Buddha zum Ehrwürdigen Udāyī: „So nicht, Udāyī, so nicht! Sollte Ānanda sterben, solange er noch nicht frei von Gier ist, würde er sieben Leben lang als König der Götter herrschen, oder er würde sieben Leben lang als König über das Land des Rosenapfelbaums herrschen, so groß ist die Zuversicht in seinem Herzen. Aber Ānanda wird in eben diesem Leben vollkommen erlöschen.“
Lesser
Then Venerable Ānanda went up to the Buddha, bowed, sat down to one side, and said to him:
“Sir, I have heard and learned this in the presence of the Buddha: ‘Ānanda, the Buddha Sikhī had a disciple called Abhibhū. Standing in the realm of divinity, he could make his voice heard throughout the thousandfold galaxy.’ I wonder how far a Blessed One, a perfected one, a fully awakened Buddha can make their voice heard?”
“He was a disciple, Ānanda. Realized Ones are immeasurable.”
For a second time …
For a third time, Ānanda said to the Buddha: “… I wonder how far a Blessed One, a perfected one, a fully awakened Buddha can make their voice heard?”
“Ānanda, have you heard of a thousandfold lesser world system, a galaxy?”
“Now is the time, Blessed One! Now is the time, Holy One! Let the Buddha speak. The mendicants will listen and remember it.”
“Well then, Ānanda, listen and apply your mind well, I will speak.”
“Yes, sir,” Ānanda replied. The Buddha said this:
“Ānanda, a galaxy extends a thousand times as far as the moon and sun revolve and the shining ones light up the quarters. In that galaxy there are a thousand moons, a thousand suns, a thousand Sinerus king of mountains, a thousand Black Plum Tree Lands, a thousand lands west of Godāvarī, a thousand lands north of Kuru, a thousand lands east of Videha, four thousand oceans, four thousand great kings, a thousand realms of the gods of the four great kings, a thousand realms of the gods of the thirty-three, of the gods of Yama, of the joyful gods, of the gods who love to create, of the gods who control what is created by others, and a thousand realms of divinity. This is called a thousandfold lesser world system, a ‘galaxy’.
A world system that extends for a thousand galaxies is called a millionfold middling world system, a ‘galactic cluster’.
A world system that extends for a thousand galactic clusters is called a billionfold great world system, a ‘galactic supercluster’.
If he wished, Ānanda, a Realized One could make his voice heard throughout a galactic supercluster, or as far as he wants.”
“But how would the Buddha make his voice heard so far?”
“First, Ānanda, a Realized One would fill the galactic supercluster with light. When sentient beings saw the light, the Realized One would project his call so that they’d hear the sound. That’s how a Realized One could make his voice heard throughout a galactic supercluster, or as far as he wants.”
When he said this, Venerable Ānanda said, “I’m so fortunate, so very fortunate, to have a teacher with such power and might!”
When he said this, Venerable Udāyī said to Venerable Ānanda, “What is it to you, Reverend Ānanda, if your teacher has such power and might?”
When he said this, the Buddha said to Venerable Udāyī, “Not so, Udāyī, not so! If Ānanda were to die while still not free of greed, he would rule as king of the gods for seven lifetimes, or as king of the Black Plum Tree Land for seven lifetimes, because of the confidence of his heart. However, Ānanda will be fully extinguished in this very life.”
Cūḷanikāsutta
Atha kho āyasmā ānando yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinno kho āyasmā ānando bhagavantaṁ etadavoca:
“sammukhā metaṁ, bhante, bhagavato sutaṁ sammukhā paṭiggahitaṁ: ‘bhagavato, ānanda, sikhissa abhibhū nāma sāvako brahmaloke ṭhito sahassilokadhātuṁ sarena viññāpesī’ti. Bhagavā pana, bhante, arahaṁ sammāsambuddho kīvatakaṁ pahoti sarena viññāpetun”ti?
“Sāvako so, ānanda, appameyyā tathāgatā”ti.
Dutiyampi kho āyasmā ānando bhagavantaṁ etadavoca: “sammukhā metaṁ, bhante, bhagavato sutaṁ sammukhā paṭiggahitaṁ: ‘bhagavato, ānanda, sikhissa abhibhū nāma sāvako brahmaloke ṭhito sahassilokadhātuṁ sarena viññāpesī’ti. Bhagavā pana, bhante, arahaṁ sammāsambuddho kīvatakaṁ pahoti sarena viññāpetun”ti? “Sāvako so, ānanda, appameyyā tathāgatā”ti.
Tatiyampi kho āyasmā ānando bhagavantaṁ etadavoca: “sammukhā metaṁ, bhante, bhagavato sutaṁ sammukhā paṭiggahitaṁ: ‘bhagavato, ānanda, sikhissa abhibhū nāma sāvako brahmaloke ṭhito sahassilokadhātuṁ sarena viññāpesī’ti. Bhagavā pana, bhante, arahaṁ sammāsambuddho kīvatakaṁ pahoti sarena viññāpetun”ti?
“Sutā te, ānanda, sahassī cūḷanikā lokadhātū”ti?
“Etassa, bhagavā, kālo; etassa, sugata, kālo, yaṁ bhagavā bhāseyya. Bhagavato sutvā bhikkhū dhāressantī”ti.
“Tenahānanda, suṇāhi sādhukaṁ manasi karohi, bhāsissāmī”ti.
“Evaṁ, bhante”ti kho āyasmā ānando bhagavato paccassosi. Bhagavā etadavoca:
“Yāvatā, ānanda, candimasūriyā pariharanti, disā bhanti virocanā, tāva sahassadhā loko. Tasmiṁ sahassadhā loke sahassaṁ candānaṁ, sahassaṁ sūriyānaṁ, sahassaṁ sinerupabbatarājānaṁ, sahassaṁ jambudīpānaṁ, sahassaṁ aparagoyānānaṁ, sahassaṁ uttarakurūnaṁ, sahassaṁ pubbavidehānaṁ, cattāri mahāsamuddasahassāni, cattāri mahārājasahassāni, sahassaṁ cātumahārājikānaṁ, sahassaṁ tāvatiṁsānaṁ, sahassaṁ yāmānaṁ, sahassaṁ tusitānaṁ, sahassaṁ nimmānaratīnaṁ, sahassaṁ paranimmitavasavattīnaṁ, sahassaṁ brahmalokānaṁ— ayaṁ vuccatānanda, sahassī cūḷanikā lokadhātu.
Yāvatānanda, sahassī cūḷanikā lokadhātu tāva sahassadhā loko. Ayaṁ vuccatānanda, dvisahassī majjhimikā lokadhātu.
Yāvatānanda, dvisahassī majjhimikā lokadhātu tāva sahassadhā loko. Ayaṁ vuccatānanda, tisahassī mahāsahassī lokadhātu.
Ākaṅkhamāno, ānanda, tathāgato tisahassimahāsahassilokadhātuṁ sarena viññāpeyya, yāvatā pana ākaṅkheyyā”ti.
“Yathā kathaṁ pana, bhante, bhagavā tisahassimahāsahassilokadhātuṁ sarena viññāpeyya, yāvatā pana ākaṅkheyyā”ti?
“Idhānanda, tathāgato tisahassimahāsahassilokadhātuṁ obhāsena phareyya. Yadā te sattā taṁ ālokaṁ sañjāneyyuṁ, atha tathāgato ghosaṁ kareyya saddamanussāveyya. Evaṁ kho, ānanda, tathāgato tisahassimahāsahassilokadhātuṁ sarena viññāpeyya, yāvatā pana ākaṅkheyyā”ti.
Evaṁ vutte, āyasmā ānando āyasmantaṁ udāyiṁ etadavoca: “lābhā vata me, suladdhaṁ vata me, yassa me satthā evaṁmahiddhiko evaṁmahānubhāvo”ti.
Evaṁ vutte, āyasmā udāyī āyasmantaṁ ānandaṁ etadavoca: “kiṁ tuyhettha, āvuso ānanda, yadi te satthā evaṁmahiddhiko evaṁmahānubhāvo”ti?
Evaṁ vutte, bhagavā āyasmantaṁ udāyiṁ etadavoca: “mā hevaṁ, udāyi, mā hevaṁ, udāyi. Sace, udāyi, ānando avītarāgo kālaṁ kareyya, tena cittappasādena sattakkhattuṁ devesu devarajjaṁ kāreyya, sattakkhattuṁ imasmiṁyeva jambudīpe mahārajjaṁ kāreyya. Api ca, udāyi, ānando diṭṭheva dhamme parinibbāyissatī”ti.
Dasamaṁ.
Ānandavaggo tatiyo.
Tassuddānaṁ
Channo ājīvako sakko, nigaṇṭho ca nivesako; Duve bhavā sīlabbataṁ,